Jag läser knappt böcker längre. Jag
har börjat på kanske tio romaner i år som jag fortfarande inte
avslutat. De ligger i en hög nedanför sängen och väntar på
jagvetintevad.
Jag hinner inte läsa böcker längre.
Det är så klart inte sant. Man hinner allt man vill hinna. Men det
är som att jag inte får någon ro, som att jag inte orkar sätta
mig in i en person som inte finns på riktigt. Det finns så många
verkliga att lära känna istället när man flyttar till en ny stad.
”Önska bort, önska nytt” blev den
första bok som jag avslutat sedan... Juni? Den hade något
annorlunda. Var annorlunda i form, berättarteknik, allt.
I boken ges inte mycket
bakgrundshistorier och detaljer, det finns bara några få meningar
på varje sida. Boken består av åtta korta berättelser, men var
och en av dem lyckas säga mer än de flesta romaner jag försökt
plöja igenom i år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar